31 dec 2011

Nyårsmagasin och Skarabiskop

Svenska kyrkan och Kyrkans Tidnings webbmagasin sänder ett nyårsmagasin med Göran Rosenberg, Ulrika Knutsson och Erik Helmerson.
Du kan se magasinet här:
http://play.svenskakyrkan.se/?mid=E26100D6
Kyrkans Tidning webbTV>>

Domprosten Mats Hermansson, Visby, delar med sig av en nyskriven förnyelsebön på sin blogg>>

Bön för en förnyad kyrka inför 2012
Gud …
… ge din kyrka modet att lämna det trygga och
invanda, visa oss vägen till nya relationer som
kan ge församlingens liv en tydligare prägel
av samtidens frågeställningar…
… hjälp kyrkan att vara öppen för människors
längtan och tro uttryckt i samtidens musik, poesi
och konst …

… bevara oss för en kyrka som ser sin uppgift som
traditionsbärare och språkvårdare och därför riskerar att
glömma sitt gränsöverskridande uppdrag…
… hjälp oss till lyhördhet och klarsyn så att vi bättre kan
höra och se vår samtid…
… låt mänsklighetens frågor och problem bli våra, så att
vi kan vi tala tydligt och trovärdigt om befrielse …

… hjälp oss att trogna budskapet vara kyrka i vår tid…
… visa oss din väg och gör oss villiga att vandra den…
Gud, ske din vilja…
… Amen

Kyrkans Tidning skriver om bönen här och intervjuar Mats Hermansson>>

Kyrkans Tidning skriver också om kommande kandidater i Skara biskopsval. Enligt tidningen finns det nio kandidater som har tacka ja till att kandidera i valet.
Kyrkans Tidning: Nio biskopskandidater klara i Skara>>
De nio som Kyrkans Tidning räknar upp är:
  • Ingegerd Sjölin, 59, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund
  • Ingemar Söderström, 59, kyrkoherde i Örebro Nicolai församling.
  • Åke Bonnier, 54, domprost i Stockholm
  • Staffan Grenstedt, 59, lärarare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.
  • Mats Hermansson, 54, domprost i Visby,
  • Carin Åblad Lundström, 47, domkyrkokomminster i Uppsala domkyrkoförsamling,
  • Jacqueline Björnram, 56, förste stiftsadjunkt i och avdelningschef på stiftskansliet i Skara
  • Leif Nordlander,58, kyrkoherde i Vara.
  • Arne Wiig, 47, tidigare domkyrkokaplan i Härnösand och nu verksam som lärare på Johannelunds teologiska institut.
Om alla dessa nio blir nominerade den 10 januari återstår att se. Och det kan mycket väl komma fler kandidater på bordet då också. Även om det inte är så troligt.

29 dec 2011

ÖKA har sin biskopskandidat klar


ÖKA föreslår Carin Åblad Lundström till biskop i Skara stift. Det framgår av bloggen Mirjam eller Moses>> samt sr.se>>.

Det är den första nomineringsgrupp som jag har sett som fört fram en kandidat som deras i Skara biskopsval.

Många är de namn som har diskuterats på facebook>> och i bloggen>>. Trots detta skriver Kyrkans Tidning att det är brist på kandidater.
Kyrkans Tidning: Brist på biskopskandidater i Skara>>

Om Carin är ett av de namn som fler än ÖKA kan samlas runt återstår att se den 10 januari när det är nominering. Minst fem kandidater går vidare till biskopsvalet som hålls den 13 mars. Den 28 februari hålls utfrågning av kandidaterna.
Skara stift: Biskopsval>>

Ett twitterkonto är också öppnat och kommer att rapportera från nomineringsvalet och utfrågningen.
Twitter: Mirjamellermoses>>

Två bokrecensioner

Under julhelgen har jag läst två böcker som jag recenserat på min bokblogg.

Dels är det biskoparnas brev/bok om dopet.

Dels är det Tomas Sjödins bok "Jag lutar åt Gud".

Du som vill veta vad jag tyckte om dessa böcker kan läsa det här>>

27 dec 2011

Året som gick i Svenska kyrkan

Från Svenska kyrkans webbsida hämtar jag följande artikel:

Året som gick i Svenska kyrkan

En av de tre mottagarna av Nobels fredspris 2011, Leymah Gbowee besökte Svenska kyrkan i Uppsala och träffade ärkebiskop Anders Wejryd - här i samtal i domkyrkan i Uppsala.

En av de tre mottagarna av Nobels fredspris 2011, Leymah Gbowee besökte Svenska kyrkan i Uppsala och träffade ärkebiskop Anders Wejryd - här i samtal i domkyrkan i Uppsala. Foto: Magnus Aronson/IKON

[2011-12-27]

Stöd till de utförsäkrade, extra säkerhetskontroller av gravstenar och svältkatastrofen i Afrikas horn. Svenska kyrkan fick många rubriker i riksmedia under det gångna året. Nedan följer ett axplock av några större nyheter och debatter i media.

Vapenhandel
I januari uppmanade ärkebiskop Anders Wejryd på DN Debatt samtliga partier att agera för en skärpt lagstiftning i fråga om den svenska vapenexporten med anledning av folkresningar som pågick i Egypten och Tunisien. Enligt honom är det oacceptabelt att fortsätta med svensk vapenexport till diktaturer och länder som bryter mot mänskliga rättigheter.

Senare på hösten tog ett enigt biskopsmöte ställning för ett internationellt vapenhandelsavtal. Biskopar har tillsammans ställt sig bakom en multireligiös deklaration till stöd för ett internationellt vapenhandelsavtal inom FN. Den multireligiösa deklarationen driver aktivt frågan om ett avtal för att kontrollera den internationella vapenhandeln.

De utförsäkrade
Under vintern slog många diakoner runt om i landet larm om de utförsäkrades situation. Sjuka och arbetslösa sökte hjälp och stöd hos församlingar då de hamnat utanför alla försörjningsmöjligheter därför att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gjort olika bedömningar av deras arbetsförmåga.

Biskoparna i Svenska kyrkan ställde sig enhälligt bakom Sveriges Kristna Råds öppna brev till regeringen som beskrev konsekvenser som sjukförsäkringsreformen fått för enskilda människor och för familjer i Sverige.

– Människor ska inte behöva säga upp en trygg anställning och gå ut i arbetslöshet på grund av att de nått en tidsgräns i sjukförsäkringen, konstaterade biskoparna.

Motverka och förhindra sexuella övergrepp
Svenska kyrkan antog 1998 de första riktlinjerna för arbetet mot sexuella övergrepp. I februari reviderades riktlinjerna och publicerades i skriften ”Vad gör vi nu? Bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp.”

På våren uppmärksammades det i media ett antal fall då anställda i kyrkan gjort sig skyldiga till sexbrott. Ärkebiskop Anders Wejryd välkomnade granskningen:

– Det bästa skyddet mot sexuella övergrepp i våra kyrkliga sammanhang är att bryta tystnaden. ”Varje övergrepp är ett för mycket – och vid misstanke om brott måste polisanmälan göras, så att en juridisk prövning kan ske. Vi har ingen anledning att skydda förövarna, kyrkans ansvar är att stå på de utsattas sida.”, skrev han i en debattartikel.

På ärkebiskopens initiativ tillsattes en utredning som med uppgift att granska hur domkapitlen i Svenska kyrkan efterlevt riktlinjerna. Utredningen visade att man har i de allra flesta fallen levt upp till de krav som riktlinjerna för arbetet mot sexuella övergrepp ställer. I ett uppmärksammat fall skulle man dock ha gjort en polisanmälan och tagit prästen ur tjänst.

Utmaningar i framtiden – ny organisation
En strukturutredning har arbetat på Kyrkomötets uppdrag med syftet att skapa effektivare organisation för att Svenska kyrkan ska kunna möta de stora samhällsförändringarna.

I framtiden kommer sannolikt mindre andel och antal svenskar att tillhöra Svenska kyrkan. Även flytt från glesbygden till storstäderna innebär stora utmaningar för många församlingar.

Utredningen som presenterades på våren föreslår en förenklad organisation och ledning för församlingar, att ansvaret för vård och underhåll av kyrkobyggnaderna flyttas till stiften och att arbetet med gemensamma administrativa system i kyrkan intensifieras.

I Strukturutredningens betänkande, Närhet och samverkan, har lämnats till kyrkostyrelsen och behandlas av kyrkomötet 2012.

Församling mottog utmärkelse av Kronprinsessan Victoria
Årets insamlande församling – den utmärkelsen fick Grundsunda i Härnösands stift. I juni fick de ta emot utmärkelsen av kronprinsessan Victoria. Grundsunda församling fick utmärkelsen för bland annat ett högt insamlingsresultat och ett stort engagemang.

Ny generalsekreterare
I juni utsåg kyrkostyrelsen jur.kand. Helén Ottosson Lovén (54), till ny generalsekretare för Svenska kyrkan. Hon har sedan november 2010 varit tillförordnad generalsekreterare och tidigare arbetat som ekonomi- och finanschef vid kyrkokansliet i Uppsala. Kansliet har 300 anställda.

Almedalsveckan
Svenska kyrkan presenterade under Almedalsveckan en attitydundersökning om religionernas roll i det offentliga rummet.

Svenska kyrkan som opinionsbildare var ett ämne som diskuterades flitigt under Almedalsveckan. Flera av Svenska kyrkans företrädare var med i debatter och intervjuer. Både under seminarier och i medierna. Nikodemussamtalen i Visby domkyrka var välbesökta och uppmärksammades i även i medierna.

Afrikas horn
Över 12 miljoner människor på Afrikas Horn är i akut behov av stöd, och den värsta torkan på över 60 år tvingar allt fler människor på flykt.

Svenska kyrkan har utsända i området och arbetar tillsammans med ACT-alliansen i akut och långsiktigt arbete i Kenya, Etiopien och i Somalia med matdistribution, näringstillskott till barn och för att förhindra malariautbrott.

Securitas-aktierna såldes
I juli beslutade Svenska kyrkan på nationell nivå att sälja sitt aktieinnehav i Securitas. Bolaget levde inte upp till de krav på hållbarhet och ansvar för miljö, sociala frågor och affärsetik, som Svenska kyrkan ställer.

– Vi försöker aktivt påverka bolag som vi har aktier i att ta ansvar för sin verksamhet. Vårt baskrav är att företag som vi investerar i hanterar och följer upp sina risker vad gäller miljö, sociala frågor och affärsetik, säger Anders Thorendal, finanschef för Svenska kyrkans nationella nivå. Där placeringstillgångarna i kapitalförvaltningen uppgår till cirka fem miljarder kronor.

Svenska kyrkan populär på Bok och bibliotek
Svenska kyrkan är bokmässans största samarbetspartner. Förlagen står i kö för att få med sina aktuella författare i scenprogrammet under det numera välkända namnet Se människan.

Årets tema var Vändpunkter där man erbjöd bland annat två program och en konsert med punkikonen Nina Hagen. Se Människan scenen fick även i år över tio tusen besökare.

Gravstenarna kontrollerades inför Allhelgona
En tragisk dödsolycka på kyrkogården i Väst Sverige, då ett barn hamnade under en fallande gravsten, ledde till extrainsatta kontroller av gravstenarna runt om i landet.

Inför Allhelgona helgen kunde man se ovanligt många liggande gravstenar på kyrkogårdar. Stenar som ligger på marken är i behov av nya dubbar eller fästen och väntar på åtgärd från kyrkogårdsförvaltning eller gravrättsinnehavare.

Bistånd i privat regi får kritik
I december lanserade Svenska kyrkan och Diakonia studien ”Det privata näringslivet som förmedlare av svenskt bistånd - en kartläggning”. Den visar på brister i uppföljningen och frågetecken kring hur bistånd via det svenska näringslivet bidrar till fattigdomsbekämpning – vilket är målet för det svenska biståndet.

Granskningen visar att en övervägande majoritet av projekten som utvärderats antingen har svårt att uppvisa utvecklingsresultat, eller helt saknar utvecklingseffekter. Ett annat generellt problem för flertalet projekt är att mätningen av resultaten är bristfällig och saknar oberoende granskning.

Fredspristagare besöker Svenska kyrkan
Nobels fredspristagare, Leymah Gbowee, besökte Svenska kyrkan i mitten av december. Under besöket träffade hon elever på Rosendalsgymnasiet i Uppsala samt medverkade i ett öppet samtal med ärkebiskop Anders Wejryd.

Leymah Gbowee har praktiserat inom lutherska kyrkans traumaprogram för helande och försoning i Liberia som Svenska kyrkan stödjer sedan 1990-talet.

Kristiina Ruuti

24 dec 2011

God Jul


POSKs informatör önskar alla läsare av bloggen en riktigt
God Jul!

Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

23 dec 2011

Magasinet julspecial "Firar vi den jul vi vill?"


I Magasinet, som lades ut på webben idag, får vi möta Mikael Mogren och Ann Heberlein som pratar om julen. Frågan som ställs är "Firar vi den jul vi vill?"

Här kommer du till magasinet
http://play.svenskakyrkan.se/?mid=93C1C476

Mikael Mogren är stiftsadjunkt i Västerås stift och ansvarig för gudstjänstutveckling. Han sitter också i kyrkomötet för POSK.
Ann Heberlein är teolog och etikforskare vid Lunds universitet samt författare.

22 dec 2011

Kristna ökar och minskar


Tidningen Dagen har en artikel om antalet kristna i världen. På hundra år har antalet kristna ökat rejält. Från 600 miljoner till 2 miljarder. Å andra sidan så har världens befolkning ökat så mycket så att om man ser det rent procentuellt så har antalet kristna minskat något, från 35 procent till 32 procent.

Mellanöstern, där kristendomen startade, är numera inte en kristen region. Endast 4 procent är kristna i mellanöstern. Det har skett enorma förskjutningar i var de kristna finns idag.
Även om Europa och Amerika fortfarande är till övervägande delen kristna områden (63 procent), så är siffran betydligt lägre än 1910 (93 procent). Samtidigt har kristendomen växt enormt söder om Sahara och i Asien och stillahavsområdet. I Afrika har andelen kristna ökat från 9 procent till 63.
(…)
Studien visar också att kristna skiljer sig åt teologiskt, likaväl som geografiskt. Hälften är katoliker. Protestanterna utgör cirka 37 procent och ortodoxa cirka 12 procent av världens kristna. Andra grupperingar som mormoner och Jehovas Vittnen sägs utgöra en procent av den kristna befolkningen.
Artikeln bygger på en rapport från "Pew Research Centers Forum för religion och offentligt liv".
Pew Research>>
Hela utredningen>>

Dagen: Så många kristna finns det i världen>>

Kyrkans Tidning


I dagens Kyrkans Tidning finns det flera spännande artiklar att ta del av. Tyvärr hittar jag dem inte på webben ännu.

(här måste jag få framföra lite kritik mot Kyrkans Tidning. Oftast så kommer webbtidningen sent på eftermiddagen och artiklarna i tidningen ligger inte på webben förrän sent på förmiddagen. Borde inte detta vara klart när vi har tidningen i brevlådan på morgonen. Tycker "vän av ordning…")

I alla fall.

En artikel på sidan 5 berättar att det är brist på biskopskandidater i Skara biskopsval.
Kandidater har diskuterats på Mirjamellermoses - bloggen under en längre tid. Där finns det många namn. Jag har dock inte jämfört de namnen och deras CV med de kriterier som stiftstyrelsen satt upp. Information om valet hittar du här>>

Sen blev jag alldeles chockad, måste jag säga, när det i Kyrkans Tidning står att det är nomineringsgruppernas uppgift att ta fram kandidater. Så hade jag inte uppfattat saken, men jag har nog inte "lyssnat" ordentligt då. På slutet så tillfrågar man också två partipolitiker (s och m) om deras kandidater - men ingen av dem vill säga något.

På sidan 6-7 är det en stor artikel med biskop Thomas Söderberg med anledning av beslutet i domkapitlet om prästen Ulla Karlsson. I rubriken säger han sig vara sorgsen över tonen i debatten.

På sidan 8-9 har Kyrkans Tidning gjort en snabbenkät i de 35 samfälligheter som kommer att beröras mest av förslagen i strukturutredningen. Enligt Kyrkans Tidning är de flesta samfälligheter positiva till förslaget.
Det är 30 av 35 samfälligheter som har svarat på enkäten. 18 av de 30 (mer än 60%) är mer än positiva än negativa till förslaget.
Enligt Kyrkans Tidning är det mest tveksamhet om förslaget att stiften ska ta över ansvaret för kyrkorna.

Jag hoppas att dessa artiklar går att länka till längre fram under dagen.

Sen skickar Kyrkans Tidning med lite julpyssel i form av tankenötter. Vad kommer du ihåg av nyhetsåret som gick? 18 frågor om kyrkliga nyheter i stort och smått.
Dag Sandahl har skrivit om detta frågebatteri - eftersom han själv är berörd i en av frågorna. För dig som vill läsa det rätta svaret läs Dags blogg här>>

På sidan 24-25 är det en stor intervju med Niklas Rådström som skrivit en fyra timmar lång pjäs baserad på bibeln som har premiär 17 februari i på Göteborgs stadsteater.
Kulturutskottet i Göteborgs kyrkliga samfällighet har ordnat så församlingarna i Göteborg kan få gå på några av dessa föreställningar med efterföljande diskussion. Jag hoppas att många passar på att ta tillvara på det tillfället.

Ideella organisationer, bidrag och avdrag

Tidningen Dagen hade den 21 december en artikel om hur de nya reglerna om avdrag för bidrag till ideella organisationer fungerar.
Dagen: Så fungerar reglerna gör gåvor till ideella>>

Dagen listar också de kriterier som gäller och skriver följande:
Det här måste du tänka på som mottagare
  • Ska vara ideell förening, stiftelse eller trossamfund. För föreningar räcker att de till exempel har en religiös verksamhet, något som dock inte gäller för stiftelser.
  • Minst 90 procent av verksamheten måste tillgodose "allmännyttiga ändamål".
  • De gåvor som ger skattereduktion ska gå till hjälp för ekonomiskt behövande (som hjälporganisationer och kyrkor) eller vetenskaplig forskning (som Cancerfonden eller Hjärt- och lungfonden).
  • Man ansöker hos Skatteverket att bli godkänd gåvomottagare. Det kostar 10 000 kronor, en summa man inte kan få tillbaka. En årsavgift på 7 000 kronor tillkommer.
  • Behöver föra register med personnummer över de som gett gåvor. Rapporterar det till Skatteverket en gång per år.
  • Måste vid kontroller kunna visa att pengarna verkligen går till det som givaren har avsett. Måste även ha kontroll på den ekonomiska statusen hos de man hjälper.
  • Måste ha en "kvalificerad revisor", vilket betyder att den ska var "auktoriserad" eller "godkänd".
  • Utländska organisationer måste få vara mottagare, annars anser EU att de diskrimineras. Det blir dock ett betydligt krångligare förfarande för Skatteverket att ha koll på deras verksamhet.

Som ni förstår så handlar det inte om en vanlig liten ideell förening - utan här ska det vara en stor organisation med möjlighet till en stor administrativ avdelning.

Vad det här kommer att betyda för Svenska kyrkan och dess bidragsgivare vet jag inte. Troligen kommer vi att få information om det längre fram. Jag tänker att både det internationella arbetet och all verksamhet i Svenska kyrkan i utlandet kan vara aktuella för dessa avdrag. Och sen är det en massa verksamhet inom Svenska kyrkan, till exempel den diakonala, som också behöver pengar och som vara tänkbar för detta.

Dagen har gjort en grafik med vad som gäller. Klicka på bilden så blir den större.

Ur POSK:s handlingsprogram

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK ser positivt på att de administrativa kostnaderna helt överförs till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige.


21 dec 2011

Hur mycket tid för religiöst och för sekulärt innehåll?


Christer Sturmark, humanisternas ordförande och Helle Klein, präst och initiativtagare till Seglora Smedja, har under ett längre tag debatterat med varandra. De senaste debattinläggen finnas att läsa i Kyrkans Tidning.

Christer Sturmark: Smutsigt och vulgärt, Klein>>
Helle Klein: Vem är vulgär, Sturmark?>>
Christer Sturmark: Kleins debatteknik har spårat ur>>

Jag tänker inte lägga mig i den debatten. De får slåss färdigt själva i sin sandlåda. Men jag funderar lite på det som Sturmark skriver i sin inlägg:
Med ett sekulärt samhälle menar jag ett samhälle där religiösa föreställningar inte förvandlas till lag eller förtryckande normer som befolkningen i detta samhälle har att underordna sig. Med ett sekulärt samhälle menar jag ett samhälle där alla människor, oavsett vilken ideologi eller livsåskådning de åberopar, ges samma utrymme att debattera, opinionsbilda och prägla det öppna samhället. I ett sekulärt samhälle är obligatorisk skolgång inte konfessionell, men konfessionella söndagsskolor och kvällsaktiviteter är frekvent förekommande. I ett sekulärt samhälle respekteras religiösa övertygelser lika mycket, men inte mer, än övertygelser av andra slag än religiösa.
Och det kan jag bara hålla med Sturmark om. Jag vill heller inte ha religiöst förtryck, på något sätt. Jag vill också att det finns en frihet att debattera och opinionsbilda i ett öppet samhälle. Men sen skriver Sturmark:
Så är det inte idag i Sverige. Svenska kyrkan ges en särställning i många avseenden, inte bara juridiskt och inom statens hägn, utan också i radio och tv och andra offentliga sammanhang och ceremonier.
Okey…? säger jag då. Hur har då Sturmark tänkt sig att det ska se ut - egentligen? Hur är hans samhälle uppbyggt? Om vi nu ska få finnas sida vid sida - på samma villkor - hur ska det då gå till om det inte är bra som det är idag?

För min religiösa och kristna övertygelse (tillsammans med Svenska kyrkan) gör att vi (som kyrka och kristna) vill synas och höras, med gudstjänster, musik, klockringning, debattartiklar, demonstrationer, synpunkter och opinion. Vi tycker att det är viktigt att julen faktiskt också firas till åminnelse av Jesus födelse och skulle aldrig någonsin vilja hade på något annat sätt.

När det gäller radio och TV så finns det säkert någon student eller något opinionsinstitut som har räknat ut hur mycket tid det är som är religion och andliga frågor i etern och hur mycket tid det är som är "sekulär". (hjälp mig gärna att hitta en sådan undersökning!)

Jag är till exempel inte så himla intresserad av alla de här "spök- och mediumserierna" som går på TV. Medium som står och ryser och säger "oj, oj, här har det hänt något hemskt" osv. Det där tror jag bara är bluff och båg. Men vi har ett fritt samhälle och därför får också dessa program finnas.

Jag kan hålla med Sturmark om att det kan saknas andra religioner i etern (även om jag kanske inte tror att han egentligen vill ha mer religion i TV och radio). Visst är det mycket få muslimska och judiska gudstjänster som visas i SVT. Det vore kanske något för SVT att ta till sig. Inte på bekostnad av det som redan görs och som är en del av vårt samhälle - som helgsmålsbönen till exempel, utan det är något som ska kompletteras. Dessa tre abrahamitiska religionerna firar ju gudtjänst på olika tider - det kan inte vara några problem att få plats i TV och radio med detta på fredag, lördag och söndag!

Nej, det skulle vara mycket intressant om Sturmark förklarade hur det där samhället skulle se ut som han så vackert beskriver - och hur det är skillnad mot det samhället vi faktiskt redan lever i.

Ingen tvingar Sturmark att gå i kyrkan. Ingen tvingar honom att se gudstjänsterna på TV. Ingen säger att han måste tro på Gud. När skolorna går till kyrkan så är det en naturlig del av vårt samhälle - en stor del av vårt samhälle firar faktiskt jul till åminnelse av Jesus födelse.

Att undanhålla skolungdomarna denna lärdom skapar ungdomar med stora kunskapsluckor. Kunskap som Sturmark själv fick som barn och ungdom och själv kunde ta ställning till i sitt liv. Men om ungdomarna idag undanhålls den informationen och dimensionen av livet kommer en stor pusselbit att saknas för framtidens ungdomar.

Ur POSKs handlingsprogram
Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar, måste för att behålla sin identitet ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon.
(…)
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
(…)
Att stärka känslan av att höra till Svenska kyrkan är en uppgift för alla kyrkans församlingar även i ett mångkulturellt sammanhang.

Se gudstjänster på webben


Om du inte har möjlighet att gå till kyrkan själv - eller vill titta efteråt så kommer finns det flera chanser att se gudstjänster.

Dels finns det gudstjänster i SVT (dessa kan du se på TV eller efteråt på SVTPlay). Under julhelgen kan vi se biskop Johansson som på julafton berättar om den första julnatten från herdarnas äng i Betlehem, Israel. Biskop Modéus ser vi från Linköpings stift och ärkebiskopen är med i gudstjänsten från nyårsafton. Däremellan ser vi andra gudstjänster från Linköpings stift.
Här kan du läsa om alla gudstjänsterna i SVT>>

Du kan också se gudstjänster på webben när Svenska kyrkan Play kommer att sända gudstjänster från Kummelby och Turebergskyrkan i Sollentuna. Läs mer om det här>>
Här kan du se testsändningen från Turebergskyrkan.

http://play.svenskakyrkan.se/?mid=0014240C

På Svenska kyrkan Play kan du också se Magasinet och sändningar från Svenska kyrkans forskardagar. http://play.svenskakyrkan.se/

Lärofrågor och biskoparna


Från SPT, Svensk Pastoraltidskrift, har vi fått lov att publicera följande artikel, skriven av Hans-Olof Andren.

I en artikel i SPT nr 20/2011 skriver Gunnar Carlsson om ”Biskopens och läroämbetets ställning genom 1982 års kyrkomötesreform”. Budskapet är att läroämbetet i realiteten avskaffades genom 1982 års kyrkomötesreform. I en intressant genomgång av litteraturen om biskopsämbetet fram till 2006 finner Gunnar Carlsson stöd för sina slutsatser. Vad Gunnar Carlsson tycks ha missat är den mycket betydelsefulla ändring i kyrkoordningen som gjordes nyligen. Från och med 1 januari 2011 har biskoparna i realiteten en vetorätt i kyrkomötet vad gäller lärofrågor. Denna stora förändring har uppmärksammats mycket lite, varför jag med denna artikel vill fästa SPT:s läsekrets uppmärksamhet på förändringen.

Demokratiutredningen, som arbetade under åren 2005-2008 och som jag tillhörde, hade bland annat som uppgift att behandla frågan om biskoparnas ställning i kyrkomötet. Bakgrunden var naturligtvis återkommande motioner i kyrkomötet med förslag att biskoparna skulle ha fullt ledamotskap av kyrkomötet, inte bara ha förslags- och yttranderätt och delta i läronämndens och utskottens arbete. Utskottet konstaterade i sitt slutbetänkande ”Styra och leda” (Svenska kyrkans utredningar 2008:1), att frågan hade en direkt koppling till lärofrågors behandling över huvud taget i kyrkomötet. En särskild beslutsordning med krav på kvalificerad majoritet fanns ju för sådana lärofrågor där läronämnden i sitt yttrande hade angett att ett visst beslut i en lärofråga skulle strida mot ”Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära”. Men det fanns flera problem med den då gällande ordningen.

För det första är läronämnden ett beredande organ, som gör sina yttranden innan ärendena behandlas i utskott. Det går därför inte alltid att veta exakt vilka förslag till beslut som utskottsbehandlingen kommer fram till, än mindre vilka utskottsreservationer som kan komma att finnas och vilka särskilda yrkanden i plenum som kan komma att göras. Undantagsvis står det förstås redan innan utskottsbehandlingen klart att ett visst beslutsförslag strider mot läran. Ett exempel är en motion till 2005 års kyrkomöte med förslaget att nattvardsbordet skulle öppnas också för odöpta. Här yttrade sig läronämnden att ”Det skulle strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära att skilja dop och nattvard åt.” Om kyrkomötet skulle ha bifallit motionen (vilket inte var aktuellt) skulle därför den då gällande särskilda beslutsordningen sannolikt inträtt. Den innebar, att ärendet skulle sändas tillbaks till läronämnden för förnyat yttrande, och sedan till utskottet för ny behandling, och det är inte säkert att detta hade varit tidsmässigt möjligt under resterande tid av kyrkomötessessionen. Ärendet hade i så fall blivit uppskjutet ett år. Tanken med en förnyad beredning är naturligtvis att man skall komma fram till ett beslutsförslag som överensstämmer med läran. Skulle kyrkomötet likväl gå emot läronämnden – ett högst osannolikt scenario – skulle det krävas 2/3 majoritet för beslut.

Men så klara ställningstaganden från läronämnden är rätt sällsynta. Ofta har det snarast blivit ett uttalande om vad som bör uppmärksammas vid ärendets vidare behandling – ett yttrande som i och för sig enligt min erfarenhet (som sträcker sig från 1983) alltid vägt mycket tungt vid utskottets behandling. För det andra fanns det ett annat problem. Läronämnden var skyldig att yttra sig i frågor om bland annat gudstjänsten och Svenska kyrkans vigningstjänst. Men gränsdragningen mellan vilka ärenden läronämnden skall yttra sig över och i vilka läronämnden kan avstå från yttrande har varit flytande. Vid kyrkomötet 2004 fanns en motion om ”Riks- och stiftskollekternas avskaffande” där läronämnden yttrade sig, men också en motion ”Flytt av riks- och stiftskollekter samt småskrift om kollektens betydelse i gudstjänsten” där läronämnden inte yttrade sig. Båda handlade om gudstjänsten men bedömdes olika ur lärosynpunkt. Vid 2007 års kyrkomöte yttrade sig läronämnden över ”Förändrade regler för tillsättning av domprost”, medan motionen ”Kyrkoherdens valbarhet till kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter” till 2002 års kyrkomöte inte föranledde något läronämndens yttrande. Båda motionerna handlar otvivelaktigt om vigningstjänsten.

Det fanns alltså ett behov av att skilja lärofrågor i en mer kvalificerad bemärkelse från de många frågor som har ”läromässiga implikationer”. För samtliga är läronämndens yttrande av stor betydelse för utskottsbehandlingen och kyrkomötets beslut, men för de mer kvalificerade frågorna borde ett starkare skydd skapas. Utredningen fastnade för att definiera de ”kvalificerade” lärofrågorna på ett nytt sätt, och att införa ett slags veto för biskoparna vid beslut i sådana frågor. Det är alltså vid beslutstillfället ”vetorätten” utövas, inte vid beredningen, och det är biskoparna, inte läronämnden, som har vetorätten. Den praktiska och tekniska utformningen av bestämmelserna var dock inte enkel att komma fram till. Utredningen brottades längs med frågan, men slutligen under ett sammanträde i Växjö (på inbjudan av ledamoten biskop Sven Thidevall) föll alla pusselbitar på plats. Vår otrolige sekreterare Gunnar Edqvist hade natten innan skrivit tänkta propositionsordningar för olika möjliga lärofrågors behandling, och äntligen stod det klart för oss hur det hela skulle kunna gå till. Efteråt kallade vi i utredningen detta för ”undret i Växjö”.

Utredningen föreslog alltså att biskoparna skulle få rätten att stoppa ett förslag till beslut i en lärofråga som de ansåg stred mot Svenska kyrkans lära. Vårt förslag fann nåd hos remissinstanserna, kyrkostyrelsen och kyrkomötet, som fattade ett vilande beslut 2009 och det definitiva beslutet år 2010. (Lärofrågors behandling är en sådan fråga som måste beslutas vid två på varandra följande kyrkomöten.) Två omständigheter kan ha bidragit till att denna betydelsefulla ändring inte uppmärksammats ordentligt: dels att frågan kom i skuggan av vigselfrågan år 2009, dels att ikraftträdandet inte skedde förrän 2011 på grund av ordningen med två kyrkomötesbeslut. Desto större anledning att nu se lite närmare på förändringen.

Liksom tidigare skall lärofrågor i kyrkomötet beredas av läronämnden, som fortfarande består av biskoparna och 8 valda ledamöter. Så här står det i kyrkoordningens 11 kapitel:

16 § Läronämnden ska bestå av stiftens biskopar och åtta andra ledamöter valda av Kyrkomötet.

Ärkebiskopen är ordförande i Läronämnden. Läronämnden ska inom sig välja en vice ordförande.

17 § Läronämnden ska yttra sig innan Kyrkomötet beslutar i ärenden som gäller

1. grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,

2. att anta eller ändra Svenska kyrkans böcker,

3. bestämmelser om gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,

4. bestämmelser om kyrkans vigningstjänst, och

5. ekumeniska överenskommelser.

Läronämnden ska beredas tillfälle att yttra sig i övriga lärofrågor.

Läronämnden ska, om den avger yttrande enligt andra stycket, ange om det gäller en sådan lärofråga där den särskilda beslutsordningen enligt 18 § kan bli tillämplig.

Vad skiljer dessa paragrafer från den tidigare formuleringen? I första hand att punkterna 2, 3 och 4 i paragraf 17 gjorts mer kvalificerade. Förut stod exempelvis bara ”Svenska kyrkans böcker”, nu står det ”att anta eller ändra Svenska kyrkans böcker”. Det är ändringarna i psalmboken eller handboken som är den verkliga lärofrågan, inte motioner om att göra psalmboken tillgänglig på internet eller önskemål om en utredning om gladare mässmusik eller en ny bönbok.

Liksom tidigare kan läronämnden yttra sig över ”övriga lärofrågor”, vilket i praktiken är de flesta frågor – ofta kan man hitta någon läromässig anknytning i nästan alla ärenden. Men om läronämnden menar att ett visst beslut i en sådan övrig lärofråga kan komma att strida mot kyrkans tro, bekännelse och lära måste den ange detta redan i sitt yttrande. Tidigare gällde att läronämnden alltid måste ange i sitt yttrande att ett visst beslut skulle strida mot läran, och det gjorde läronämnden alltså mycket sällan, eftersom beslutsförslagen inte var kända för läronämnden när den skulle yttra sig. För de mer kvalificerade lärofrågorna (punkterna 1-5) behövs därför inte längre något ställningstagande från läronämnden redan i beredningsskedet.

Vad innebär då det nya läroskyddet? Det innebär att om biskoparna, oberoende av läronämndens yttrande, finner att ett föreslaget beslut skulle strida mot läran vidtar en komplicerad och tidskrävande process, ”den särskilda beslutsordningen”:

18 § När Kyrkomötet skall besluta i något ärende som anges i 17 § första stycket eller i ett ärende där Läronämnden i sitt yttrande enligt 17 § tredje stycket har angett att en särskild beslutsordning kan bli tillämplig gäller följande.

1. När det har fastställs vilka beslutsförslag som föreligger men innan Kyrkomötet fattar beslut ska biskoparna besluta om den särskilda beslutsordningen i punkt 2 ska tillämpas om Kyrkomötet bifaller ett visst förslag. Biskoparna får fatta ett sådant beslut om de finner att ett förslag inte bör genomföras därför att det strider mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

2. Om Kyrkomötet bifaller ett förslag för vilket biskoparna har beslutat att en särskild beslutsordning ska gälla ska det förslaget tas upp på nytt vid Kyrkomötets andra sammanträde året efter att val till Kyrkomötet har ägt rum. Läronämnden ska då åter yttra sig och ärendet på nytt beredas i utskott innan Kyrkomötet fattar ett slutligt beslut.

3. Om Kyrkomötet vid det slutliga beslutet bifaller ett förslag för vilket biskoparna har beslutat att den särskilda beslutsordningen ska gälla, måste minst tre fjärdedelar av de röstande bifalla förslaget för att det ska genomföras.

Biskoparna har alltså fått en helt ny funktion vid beslut i lärofrågor. Biskoparna – inte läronämnden – får alltså lägga in veto i lärofrågor. Praktiskt går det till så, att om det under debatten yrkas bifall till förslag i en lärofråga – ett utskottsförslag, en reservation i utskottsbetänkandet eller ett under överläggningen framställt särskilt yrkande – har biskoparna tiden fram till nästa dags plenum på sig att säga ifrån att detta förslag strider mot läran. Om biskoparna skulle vara oeniga, gäller enkel majoritet i biskopskollegiet. Om kyrkomötet trots detta beslutar till förmån för ett sådant förslag – ett mycket osannolikt beslut, enligt min erfarenhet – skjuts hela frågan upp till nästa mandatperiod. Och om då det nyvalda kyrkomötet, efter ny behandling i läronämnd och utskott, skulle framhärda, vilket är helt otroligt, krävs tre fjärdedels majoritet. Tala om hängslen och livrem!

Min uppfattning är att Svenska kyrkan med denna nya beslutsordning i lärofrågor har fått en mycket bättre och säkrare behandling av lärofrågor, där biskoparna fått en ny och central roll. Jämfört med att ge biskoparna rösträtt i kyrkomötet är detta ett mycket bättre sätt att försäkra oss om att beslut i lärofrågor tas på ett betryggande sätt. Sedan är det en helt annan sak att jag av andra skäl hade önskat att biskoparna hade fått rösträtt i kyrkomötet. Engagemanget och arbetsglädjen blir annorlunda om man ställs inför kravet att ta ställning. Under en period var biskoparna rätt passiva i kyrkomötet, men detta har glädjande nog förändrats under senare år. Men om man har varit delaktig i ett beslut är det lättare att känna sig lojal med det, även om man inte alltid vinner gehör för den egna uppfattningen. Biskoparna är förstås också nyckelpersoner för den så kallade receptionen av besluten i stift och församlingar. Men trots avsaknaden av rösträtt för biskoparna är jag faktiskt stolt över vår nya ordning för behandling av lärofrågor. Jag tror att den står sig rätt väl i en internationell jämförelse.

Hans-Olof Andrén

POSKs ledamot i Demokratiutredningen 2005-2008

20 dec 2011

Kollekt till SKUT eller inte



Kyrkoherden i Täby, Stockholm, Johan Blix, skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning att kollekten på Alla Helgons Dag borde tillfalla församlingen istället för utlandsförsamlingarna.
Kyrkans Tidning: Kollekten Alla Helgons dag är fel>>
Johan Blix skriver:
Att motivera alla dessa sörjande att skänka pengar till kyrklig verksamhet i utlandsförsamlingar som i mångt och mycket betjänar utlandssvenskar som är medlemmar i Svenska kyrkan utan att betala kyrkoavgift är inte lätt. Frågan är om det över huvud taget är rätt att ta upp rikskollekt till Skut? Saken är åtminstone i ett helt annat läge än på sjömansmissionens och sjömanskyrkans tid.
(…)
Låt kollekten Alla helgons dag bli en församlingskollekt, eller hitta ett relevant kollektändamål som anknyter till situationen för de som kommer till kyrkorna denna dag.
På detta skriver Anders Roos, kyrkoherde i Sollentuna, Stockholm, och ledamot i nämnden (eller rådet som det numera heter) för utlandskyrkan, ett svar som han låter oss publicera. Det finns också på utlandskyrkans facebooksida.

Bäste Johan!

Kyrkoherde i Täby, prost i Roslagen, kyrkomötesomdbud för (s). Om kollekten på Alla helgons dag siktar du galet!

  1. Kollekten på Alla Helgons dag går till Svenska kyrkan i utlandet för ”det diakonala arbetet och kris och katastrofarbete”. Vi är flera som minns Svenska kyrkans insatser vid olyckor och katastrofer utomlands. Många av dem som kommer till kyrkorna vid Allhelgona minns också. Tillsammans försöker man gå vidare efter den hjälp som getts – av Svenska kyrkan utomlands. Kolleken är inte svår att motivera!
  2. De syföreningsdamer som stickar julklappar till sjömän är få. Men ett arbete bland sjömän finns fortfarande. Världen förändras och villkoren är annorlunda. I dag handlar det mer om svenskar som arbetar utomlands, unga kvinnor som arbetar som ”au-pair”, ungdomar som seglar runt världen som back-packers, turister som seglar snett och många andra.
  3. Du vet vilken betydelse en kyrka i utlandet har för soldater som tjänstgör utomlands. Större behov finns hos dem som inte har den ”militära tryggheten”.
  4. Medlemmar i församlingarna utomlands är inte mer välbeställda än dina egna församlingsbor i Täby. Jag tror det finns fler behövande svenskar utomlands än det finns behövande i Täby. Vi som har sett den sociala nöden vet!
  5. Kollektändamål kan alltid diskuteras, men kyrkomötets kollektberedning ökar antalet rikskollekter till Svenska kyrkan i utlandet. Kan det bero på att man har sett ett behov som du inte sett?
  6. Verksamheten i Svenska kyrkans församlingar bekostas till stor del av församlingarna själva genom insamlade medel. Från Sverige bidrar vi med viss personal och vissa lokaler.
  7. Det är lätt att skjuta men svårare att sikta och den här gången drabbades din egen fot!
  8. Hoppas att du är ensam i (s) att tycka som du gör!

Anders Roos, prost i Sollentuna. Kyrkomötesombud och ledamot i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet (posk)


Ur POSKs handlingsprogram:
Svenska kyrkan i utlandet, är en betydelsefull del av kyrkan som vänder sig till alla de svenskar som av olika anledningar vistas utanför Sverige en längre eller kortare tid. Arbetet utomlands har mycket olika förutsättningar inte minst när det gäller juridisk status och finansiering. Verksamheten finansieras med lokalt insamlade medel, genom anslag från kyrkan på nationell nivå och genom insamlingar i Sverige.

Det är angeläget att utlandskyrkans arbete knyts närmare kyrkan i Sverige och ekumeniskt till de kyrkor som finns där verksamheten är förlagd. Visby stift har ett särskilt ansvar för församlingar och präster i utlandet, och viss rösträtt tillkommer utlandsförsamlingarna vid valet av biskop i Visby stift. POSK anser att utlandsförsamlingarna ska bli representerade i kyrkomötet och i utlandskyrkans styrelse

19 dec 2011

Kritiserad debattör kvar som präst


Ulla Karlsson, präst i Västerås stift, som i våras skrev en artikel i Kyrkans Tidning där hon ifrågasatte synden och försoningen. Debatten har både i Kyrkans Tidning och på andra medier varit hög. Vilket är bra - självklart ska vi prata om teologiska djupa och svåra frågor. Men det har också riktats kritik mot att biskopar och företrädande teologer har hållit sig tysta.

Ulla Karlsson anmäldes till domkapitlet i Västerås och kallades till ett möte som hon inte kom på. Ja, turerna har varit många. Överklagande och nya möten.

Tidigare i höst meddelade Ulla Karlsson att hon slutar sin anställning som präst i församlingen.
Och nu har domkapitlet i Västerås beslutat (13 december) att Ulla Karlsson får vara kvar som präst i Svenska kyrkan. Hon får en prövotid under tre år.

Kyrkans Tidning skriver:
Domkapitlet menar dock att ”Ulla Karlsson har ett förenklat sätt att se på försoningsbegreppet och att hon synes missat begreppets komplexitet och mångfald. Hon lyfter av flera möjliga alternativ genomgående fram ett enda”.
(…)
Det ömsesidiga ansvar som domkapitlet och Ulla Karlsson har innebär istället att Ulla Karlsson under en prövotid bearbetar frågor rörande sin roll och sitt ansvar som präst. Prövotiden ska användas på sätt som Ulla Karlsson och biskopen kan finna lämpligt.
Dagen: Präst får tre års prövotid>>
Kyrkans Tidning: Ulla Karlsson kvar som präst>>
DalaDemokraten: Ulla Karlsson får bli kvar som präst i Svenska kyrkan>>
Kyrkans Tidning: Webbdebatt - Plocka bort talet om synd, skuld och slaktade lamm>>

Storasyster i Vassen skriver bra om beslutet: Om jag inte var så trött>>

Religionen och skolan

Debatten vill aldrig sina när det gäller adventssamlingar, krubbesök och luciafirande i kyrkan.

Biskop Antje Jackelén har twittrat med skolverkets generaldirektör Anna Ekström, det kan vi läsa på kyrkoordnarens blogg: Biskop Antje och skolverkets generaldirektör>>

Jonas Eek, präst i Göteborgs stift, teologie doktor vid Lunds universitet, har också skrivit en debattartikel som jag finner på SVTs webbsida:
Skolverket vantolkar skollagen>>

Jonas Eek avslutar med att skriva:
Denna tydliga skrivning skärper grundfrågan: Varför ska en skola besöka kyrkan i advent? Svaret är fortsatt detsamma: Ja, varför inte. Advent är en kristen högtid som starkt har präglat och fortfarande präglar vårt samhälle. Skolan är en del av detta samhälle och bör kunna samverka med samhället. I linje med detta anger skolans läroplan att kyrkans högtider och traditioner ska behandlas i skolans undervisning. Som komplement till skolans undervisning ger skollagen dessutom stort utrymme för andra aktiviteter inom ramen för begreppet utbildning.

Här kunde – och borde – debatten ha varit slut. Att den inte är det vittnar om att debatten är betydligt mer emotionell än förnuftsbaserad, och att Skolverkets tolkningar av lagen är djupt problematiska.
Ur POSKs handlinsgprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Invandrartäta områden i storstäderna med sin mångkulturella och mångreligiösa befolkning är en stor utmaning för Svenska kyrkan. Som ”minoritetskyrka” måste Svenska kyrkan utveckla nya arbetsformer för diakoni, undervisning, gudstjänst, ekumenik och mission. Bland våra invandrare finns många kristna grupper. Dessa kan vara en tillgång som inte får glömmas bort. Med sina skilda erfarenheter kan de berika och inspirera församlingarnas gudstjänstliv och övriga verksamheter.

(…)

Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Bön som läkemedel

Jag såg på ett föredrag på TED om en man som startat en webbsida där patienter kan dela erfarenhet med varandra. Webbsidan startade han när han bror fick ALS och nu är webbsidan mycket stor. Där finns möjlighet att jämföra symtom, behandlingar och hur man mår. Där finns möjlighet att göra tidslinjer och få senaste rönen av nya behandlingar. Därför att människor delar med sig av sina erfarenheter.
Här kan du se hela föredraget>>

Det som var intressant, tycker jag, var att där finns också möjlighet att jämföra om böner spelade någon roll. Är det någon som har sett en jämförande studie för böners roll i en läkande process? Jag hade aldrig hört talas om det - men här delar människor med sig av hur mycket de ber, hur de tycker de mår, vilka mediciner de tar och så vidare.

Här nedan ser du en faximil på en del av den webbsidan. Här kan du gå in på hela webbsidan>>
Att böner spelar roll vet den som är kristen. Ibland får vi bönesvar direkt - ibland dröjer det länge, länge innan vi ser bönesvaret. Ibland känner vi oss helt utlämnade. Men då skulle jag vilja återvända till det citat som jag skrev om här>>, Doreen Månsson som sa:
- Jag brukar säga att gudstron är min flytväst. Jag vet att när det går käpprätt åt skogen och hela havet börjar storma, då har jag åtminstone flytväst. Det betyder inte att jag slipper bli kall, livrädd och panikslagen. Men jag kommer inte drunkna.
Jag känner igen mig väldigt väl i den beskrivningen. Livet blir inte på något sätt enklare eller lättare för att jag är kristen eller att jag kan be till Gud och Jesus. Men… jag vet att jag inte kommer att drunkna. Jag vet att det alltid finns någon som lyssnar, någon som ser mig, även i de mörkaste stunder.

Svenska kyrkans bönewebb har också blivit ett ställe där människor lämnar sina böner, stora som små. Och flera av bönerna är publicerade i en bok som går att köpa genom Svenska kyrkan och en del av behållningen går till Svenska kyrkan internationella arbete>>

Läs mer om bön här>>
Svenska kyrkans bönewebb>>

16 dec 2011

Fairtrade sänder en julhälsning

Från Faritrade - där Svenska kyrkan är en del - kommer en julhälsning:

Julhälsning från Fairtrade 2011 from Fairtrade Sverige on Vimeo.

Det finns många sätt att ge bort rättvisa och omtänksamma julklappar. På Svenska kyrkans webbsida kan du till exempel beställa matkassar, getter och skolgång. Ett bra tips när du vill göra flera glada.

Så här skriver Svenska kyrkan på sin webbplats:

Julklappstips från Svenska kyrkan

Pocketboken Be med böner från anonyma svenskar är fängslande läsning som också säger något om vår samtid.

Pocketboken Be med böner från anonyma svenskar är fängslande läsning som också säger något om vår samtid. Foto: Magnus Aronson/IKON

[2011-12-15 07:20]

Ge bort en julklapp som glädjer fler än den du ger den till! Kanske för att den är Fairtrade-märkt eller för att den säljs till förmån för utsatta människor. Svenska kyrkan tipsar om allt från årets julklapp matkassen till den nya konfirmandbibeln.

I år är det matkassen som är Årets julklapp enligt HUI Research, tidigare Handelns Utredningsinstitut.

Precis som att många regelbundet betalar för matkassar till sig själva kan den som köper Svenska kyrkans matkasse symboliskt betala för mat för dagen för andra. Antingen varje månad, som månadsgivare, eller med julgåva. Då får mottagaren ett kort med texten Årets julklapp.

Tre exempel på hårda paket till förmån för utsatta:

  • Tobias Helldin med musiker och sångerskan Sarah Riedel har nyligen spelat in en jazzinspirerad cd-skiva där hela försäljningssumman går till Afrikas horn genom Svenska kyrkans internationella arbete. Provlyssna på skivan och beställ den här.
  • Drottning Silvias bönbok vill vara ett stöd för den egna andakten. Tio kronor av varje såld bok går utsatta barn genom Svenska kyrkans internationella arbete. Fotografier av kung Carl Gustaf.
  • I bönepocketen Be finns böner som anonyma människor i Sverige skrivit in på Svenska kyrkans bönewebbplats www.svenskakyrkan.se/be Bönerna är skrivna direkt ur hjärtat och säger mycket om vår samtid. 15 kronor för varje såld pocketbok går till gatubarn och döva barn i Indien, Filippinerna och Etiopien

Handla symboliska gåvor i webbshop
I Svenska kyrkans webbshop kan du köpa symboliska julklappar där du ger skolgång eller rent vatten människor runt om i världen och samtidigt få ett kort att ge bort på julafton.

EFS, missionrörelsen inom Svenska kyrkan, har en egen webbshop där man kan handla allt från stöd till gatubarn i Etiopien till kurser om kristen tro för nyfikna i Sverige.

Svenska kyrkan i utlandet finns till för svenskar utomlands i både glädje och sorg.

Stöd insatser här hemma
Den som vill stödja utsatta människor i Sverige kan till exempel ge en gåva till Hela människan som bland annat arbetar för barn som växer upp i missbruksfamiljer. Hela människan har 20 secondhandbutiker, se en lista här.

Andra alternativ för att nå människor i utanförskap i Sverige är genom Stadsmissionen eller med en gåva till någon av diakoniinstitutionerna Vårsta (Härnösand), Samariterhemmet (Uppsala), Bräcke (södra Sverige), Ersta (Stockholm) och Stora Sköndal (Stockholm).

Populärt med Fairtrade
Fairtrade-märkta (rättvisemärkta) varor blir allt populärare i Sverige. I oktober var nästan 400 000 svenskar med och fikade rättvist i den så kallade Fairtrade Challenge. Det är nästan en av 25 svenskar.

Många vill också handla etiskt riktigt i dag. En undersökning från november visar att nästan nio av tio konsumenter vill att kommunerna ska ställa etiska krav i offentlig upphandling. Förmodligen betyder det också att Fairtrade och rättvist handlade julklappar är välkomna.

Köp en rättvis julklapp
I en vanlig matvarubutik finns ofta Fairtrade-märkt choklad att köpa. Det finns också butiker som säljer keramik, smycken, leksaker och konsthantverk till exempel, där producenterna, till exempel ett kvinnokooperativ, får en stor del av vinsten och därmed kan få ett bättre liv. Titta på en lista över butiker som är återförsäljare och se om det finns en butik nära dig.

Sackeus AB är en grossist som säljer många rättvist producerade produkter. Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen – som Svenska kyrkans internationella arbete tidigare hette – var med och startade Sackeus.

Företag kan köpa presentkorgar och annat från Sackeus. På webbplatsen finns också en lista över Sackeus återförsäljare.
Maria Sandell


Ur POSKs handlingsprogram:

POSK anser att kyrkan ska tala tydligt om miljö och rättvisa. En ohållbar livsstil orsakar förutom sociala orättvisor och miljöförstöring också klimatförändringar. Vi riskerar alla, men främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi människor kan bromsa den negativa utvecklingen genom att vi värnar skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att endast efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar samhällsutveckling i samklang med hela skapelsen. Därför är det naturligt att POSK förespråkar rättvis handel.

Församling - vad är det?


I tidningen Dagen skriver idag biskop em Biörn Fjärstedt en debattartikel "När kyrkan inte blir som tänkt">>

Fjärstedt skriver:

Strukturutredningen i Svenska kyrkan håller fast vid en princip att det partipolitiska systemet ska ha makten, när det bestäms om pengarna. "If things can go wrong ?" Berör det frikyrkorna? Erfarenheten visar att de lever med Svenska kyrkans ordningar som ett paraply. Av det som framgått förefaller också de nya frikyrkobildningarna bygga på goda förhoppningar utan genomtänkta spärrar mot möjliga urspårningar.

Det tydligaste hotet gäller regelverket för vad en församling är. Församlingen vidgas till en storhet, som inte i någon rimlig mening kan just församlas, bara administreras. Om det är något frikyrkorna kunde bidra med, är det vad en församling i biblisk och traditionell kristen mening kunde sägas vara.

Alla förstår att kyrkornas kris inte är mönstret för administration utan hur evangeliet ska kunna behålla sitt fäste i svensk kultur och folkmedvetenhet. Där finns gemensam sak att göra för alla goda krafter: att hålla fast vid den kristna föreställningen att församlingen är de som kan församlas, komma samman, det bibliska "epi to auto", för att på Herrens dag höra evangeliet läsas och utläggas och att fira evkaristin, brödets och vinets måltid.

När jag har läst strukturutredningen så har jag uppfattat att deras vilja var att just skapa dessa församlingar - där man kan fira gudstjänst, höra ordet och fira nattvard. Även om man inte har den ekonomiska förutsättningen för att genomföra alla fyra grundläggande uppgifter (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Men kan man fira gudstjänst så får man vara församling (om man tillhör ett pastorat som kan se till att de fyra grundläggande uppgifterna blir utförda).

Jag håller helt med Fjärstedt om att det är viktigt att fundera över vad en församling är. Men frågan är - går det att ha en mall som passar över hela Svenska kyrkan på det svaret? Vad är minsta gemensamma nämnare som utgör en församling? Och vad är det som ska säga att detta är rätt och detta är fel? Är kanske strukturutredningens förslag bra och genomförbart? Eller kommer vi nästa år att se andra, innovativa förslag på hur vi ska definiera en församling?

Ur POSKs handlingsprogram:
Stiften som har ansvaret för att församlingar och pastorat är lagom stora behöver föra en nära dialog med församlingar som berörs av förändringar. POSK anser att denna måste utgå från en reflektion över vad en församling är och hur den kan verka med utgångspunkt i det lokala engagemanget. Stiften bör i framtiden ges en större roll i den ekonomiska utjämningen och erbjuda pastoraten stöd i ansvaret för kyrkobyggnader och fastighetsförvaltning.


Igår var sista dagen för remissen. På facebook såg jag flera som meddelade att de nu skickat in remissvaret. Jag avundas inte de på kyrkokansliet som nu har det grannlaga uppdraget att sammanställa alla remisser och ge oss beslutande ett underlag att ta ställning till.

Uppdaterad 2011 12 19
Frimodig kyrka bloggar: Kyrkan i rövarhänder enligt biskopen?>>

Reflektera inför julen säger ÄB

Svenska kyrkan har gjort en SIFO-undersökning som har fått stort genomslag i media.

Så här skriver Svenska kyrkan på sin webbsida:

Ärkebiskopen: Julen är kidnappad av kommersen

Att svenskarna blir på sämre humör i julruschen visar att vi måste reflektera över varför vi firar jul, anser ärkebiskop Anders Wejryd.

Att svenskarna blir på sämre humör i julruschen visar att vi måste reflektera över varför vi firar jul, anser ärkebiskop Anders Wejryd. Foto: Magnus Aronson/IKON

Enligt en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan blir nästan var tredje svensk (29 procent) på sämre humör av julruschen. 25 procent av svenskarna uppgav att det som är mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ska köpas.

I förra årets undersökning uppgav var fjärde svensk att de blev på sämre humör av julruschen. Också då var det julklappsinköpen som upplevdes mest stressande.

Vi borde reflektera över vad vi vill med julen
– Att allt fler blir på dåligt humör inför julen är ju för tokigt! Det visar att vi borde reflektera över varför vi firar jul och vad vi vill med julen. Den handlar ju egentligen om samhörighet och delande, men julen har blivit kidnappad av kommersen, säger ärkebiskop Anders Wejryd.

I undersökningen slås även fast att årets julklapp, matkassen, troligtvis inte kommer att bli någon försäljningssuccé. Endast en procent av svenskarna uppger att de planerar att ge en prenumeration av en matkasse till någon i julklapp. Och knappt en av fem vill få en matkasse.

Annorlunda matkasse från Svenska kyrkan
– Vi har tagit fram en annorlunda matkasse som kostar 100 kronor och det vore roligt om den kunde bli årets julklapp. Vår matkasse innehåller exempelvis fruktplantor och skolgång och ger människor i utvecklingsländer en möjlighet att äta sig mätta, ta sig ut ur fattigdom och skapa ett tryggare liv, säger Anders Wejryd.

Stefan Håkansson

Sifo-undersökning om känslor inför julen

  • 35 procent av svenskarna ser inte fram emot julfirandet i någon större utsträckning
  • 50 procent av svenskarna kan tänka sig att köpa färre julklappar och istället ge pengarna till välgörande ändamål
  • 59 procent svarade att de kan tänka sig att köpa mindre julmat och istället ge pengarna till välgörande ändamål
  • 37 procent svarade att de slänger mycket eller en del av all den julmat de köper
  • Undersökningen genomfördes av SIFO bland 4 200 svarande i åldern 18 år och uppåt under perioden 30 november till 9 december 2011.

Här hittar du länkar till fler medier som skrivit om undersökningen:

En sur jul?

Sveriges Radio - ‎15 dec 2011‎
Det är Svenska kyrkan som med hjälp av Sifo har ställt frågor om julen till svenska folket. Svaren visar att den där schablonen av tindrande ögon och julmys inte existerar i samma utsträckning som man kanske kan tro. Var fjärde kronobergare känner sig ...

"Kommersen har kidnappat julen"

helagotland.se - ‎6 timmar sedan‎
Bakom den nationella undersökningen står Svenska kyrkan i samarbete med Sifo. Av de 4 200 svaren i åldern 18 och äldre var 200 från Gotland. Julen gör 29 procent av de tillfrågade gotlänningarna på sämre humör, medan hela 37 procent säger att de inte ...

Julstressen gör många svenskar på dåligt humör

Dagen.se - ‎7 timmar sedan‎
Nästan var tredje svensk blir på sämre humör av julruschen. Det visar en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan. - Att allt fler blir på dåligt humör inför julen är ju för tokigt, säger ärkebiskop Anders Wejryd. ...

Ärkebiskopen: Julen är kidnappad av kommersen

MyNewsdesk (pressmeddelande) - ‎14 dec 2011‎
Enligt en Sifo-undersökning som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan blir nästan var tredje svensk (29 procent) på sämre humör av julruschen. 25 procent av svenskarna uppgav att det som är mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ...

Blir vi arga av julen?

Webben 7 - ‎22 timmar sedan‎
Sifo-undersökningen har genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan och av de 200 som svarade på undersökningen i Västernorrlands län uppger 26 procent att de får mycket eller lite sämre humör i julruschen. Ännu värre är det i Västerbotten och Stockholm ...

Sörmlänningar stressas av julen

Eskilstuna-Kuriren - ‎15 dec 2011‎
Nästan var tredje sörmlänning blir på sämre humör av julruschen. Det visar en Sifo-undersökning, som gjorts på uppdrag av Svenska kyrkan. Det bästa tiden på året. Jag älskar julen. Jag gillar det mesta med julen. Men inte all stress och jäkt. ...

Var femte Blekingebo på sämre humör av julruschen

CisionWire (pressmeddelande) - ‎14 dec 2011‎
Enligt en ny Sifo-undersökning* som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan blir var femte Blekingebo (20 procent) på sämre humör av julruschen. Lika stor andel uppgav att det som är mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ska köpas. ...

Sifo: Julklappsköpen största stressmomentet

Market - ‎1 Timme sedan‎
... för att julen inte ska bli så trevlig som man hoppas och för all julmat som ska lagas. Det här visar en undersökning som Svenska Kyrkan låtit Sifo göra bland 4 200 personer i åldern 18 år och uppåt under perioden 30 november till 9 december. ...

Var femte jönköpingsbo blir sur av julruschen

Jnytt.se - ‎15 dec 2011‎
Var femte uppgav att det mest stressande i samband med julen är alla julklappar som ska inhandlas. Enligt en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Svenska Kyrkan är var femte jönköpingsbo på sämre humör på grund av julruschen och stressen. ...

En av fyra lider av julruschen

Norrköpings Tidningar - ‎15 dec 2011‎
Det konstaterar en Sifo-undersökning som Svenska kyrkan har beställt. Var femte tillfrågad känner sig stressad inför julklappsinköpen. I samma undersökning konstaterar man också att var fjärde östgöte tycker att julen borde handla om omtanke för ...

Julruschen ger dåligt humör

Barometern-OT - ‎22 timmar sedan‎
Inte så bra om man får tro en Sifo-undersökning som Svenska kyrkan låtit göra. Enligt denna blir var fjärde invånare i Kalmar län på sämre humör av all julstress. Det som påverkar länsborna mest är enligt undersökningen alla julklappar som ska köpas. ...

Julstressen gör oss sura

helagotland.se - ‎15 dec 2011‎
Svenska kyrkan gav Sifo i uppdrag att undersöka svenskarnas förhållande till julfirandet. Totalt besvarade 4 200 svenskar i åldern 18 år och uppåt enkäten. På Gotland svarade 200 personer. 37 procent ser inte fram emot julen i någon större utsträckning ...